Smärtans Intelligens och Professionalitet!

    27 mars, 2017

    ” I vårt mest sårbara rum är vi alla ett”.

    Wilfrid Stinissen

    Alla är vi sårbara och på något sätt sårade.

    Precis som Wilfrid Stinissen säger så är vi också alla ett i det och ändå…..

    Ändå så är sårbarheten det vi mest av allt döljer och skäms över och låter ta andra uttryck.

    Det kan ta sig uttryck som mobbning, hat och trakasserier.

    Det gör för ont att se något som slår an en mollton i oss själva, som så tydligt visar precis det vi försöker dölja.

    När vi möts IRL så kan vi ana smärtan i varandras ögon men det går ju inte när vi är i sociala medie-sammanhang.

    Just därför så blir det svårtolkat och empatin minskar, för vad spelar det för roll, jag är trygg bakom min dator och jag kan när som helst logga ut eller blocka om jag tycker att det blir för jobbigt.

    Det går inte att göra när vi står där öga mot öga och smärtan syns i hela vår varelse, även om orden är hårda och vassa.

    Det gör ont att känna sig sårad och sårbar, kanske smärtan just nu är ett sår och den öppnar också upp för ytterligare sårbarhet om man inte kapslar in den.

    Man orkar inte ta in mer smärta och än mindre lyssna till någon som har modet att visa och berätta om sin sårbarhet, man orkar inte möta smärtans blick.

    Så, vi står allihopa i samma smärtans rum men tystnaden är total.

    Du och jag, lång eller kort, härifrån eller därifrån, utbildad eller självlärd, glad eller ledsen, fattig eller rik, hbtq eller straight, ung eller gammal……

    Vi ser och noterar varandras smärta men vi vågar inte röra oss och än mindre öppna munnen.

    I det gemensamma smärtrummet har tonen hårdnat och istället för att omfamna varandra och med kärlek läka och bygga varandra  så lever vi i en tid där vi stöter ut den som vågar visa, vågar berätta.

    Vad händer då?

    Den totala smärtan sker, man får inte ens vara i det gemensamma rummet där smärtan är kärnan……

    Sättet man visade sin smärta på eller talade och berättade om gjorde för ont för övriga och erfarenheterna man varit med om blir förlöjligade, förminskade och hånade.

    Det här händer överallt och hela tiden och det gror och nästlar sig in.

     

    Tyvärr så ser jag att det växer fram nu på exempelvis LinkedIn, ett nätverk som ska vara professionellt.

    På kort, kort tid har tonen blivit hårdare, dömande kommentarer och rätt-fel blommar mer än jag någonsin sett under mina år som medlem där.

    Man förlöjligar och hänger ut personer.

    Man vill begränsa folks olika uttryckssätt och man vill tala om hur ett professionellt nätverk ska användas.

    Man skriver att man själv är noga med att använda LinkedIn som ett professionellt nätverk men faller själv i gropen där man talar om hur det ska användas.

    Man vill inte ha in smärtans röst eller uttryck som ju är kärlek på så många sätt…..

    det gör för ont och rädslan för att inte ha ramarna som man trodde det var tänkt från början gör att man blir snabb på att tala om hur det BORDE vara.

    Man ser sig som ensam i smärtans rum och ändå så kryllar det av oss överallt och den uttrycks 25-8!

    Men istället för att öppna upp och låta smärtan vara en del i HELA våra liv så tror vi att vi ska kunna begränsa den och framför allt begränsa andra som vill uttrycka den – människor som kanske vill säga något vardagligt kärleksfullt för att dom VET hur svårt det är ibland att känna sig helt ensam.

    Jag kom till en punkt kring det här alldeles nyligen där jag funderade på att stänga mitt konto hos LinkedIn.

    Jag funderade på om det jag arbetar med, själens smärta, kanske inte alls hör hemma i ett så kallat professionellt nätverk.

    Om jag stänger ner och tystnar och inte står kvar och fortsätter ha mitt smärtrum öppet, då gör jag ju som många andra….och vad händer med rörligheten och öppenheten i min själ då?

    Kommer jag bli rädd, kommer jag också att börja dela in i dom och vi, kommer jag också att börja döma för att jag själv känner mig annorlunda och där min syn på professionellt nätverk skiljer sig från många andra?

    Så, vad är alternativet?

    Jo, alternativet är att våga stå kvar och öppna upp än mer, att våga vara sårbar och inse att så kommer det vara för mig i det som är mitt syfte, och att tiden är NU mer än någonsin att vara kärlekens och smärtans krigare!

    Inse att om jag stänger så har jag bidragit till ytterligare en hårdhet och snävhet som är det vi minst av allt behöver just nu,

    så därför står jag kvar,

    och jag bjuder in,

    jag bjuder in dig som i och för sig redan står i samma rum som mig –

    jag bjuder in dig till att tillsammans med mig öppna upp och börja prata och förmedla och bjuda in andra rädda människor och med kärlek förvandla smärtans rum till läkandets och glädjens och framför allt kärlekens underbara plats!

    All, all kärlek till Dig som läst det här,

    kram från mig<3

    Charlotte

     

    @Charlotte Sander och Relationsexperten.se

     

  • imgres

    Aftonbladet: Så vet Du om Din partner är Otrogen!

    I Aftonbladet är jag med i en intervju om tecken på hur man kan veta om ens partner är otrogen, http://www.aftonbladet.se/relationer/a/7aLM8/sa-vet-du-om-din-partner-ar-otrogen/promo   Kram<3 Charlotte…

    15 mars, 2017
  • 17556290

    Breaking News med Fredrik och Filip!

    Igår var jag på kanal 5 där Filip och Fredrik sänder Breaking News. Vi pratade om Let´s Dance och hur det kommer sig att en hel del av deltagarna fattar tycke för varandra och…

    14 mars, 2017
  • IMG_3504

    Som Pilar i en Hjältinnas hand!

    Som pilar i en hjältes/hjältinnas hand är söner man får vid unga år! Psaltaren 127:4 Att både vara ung, hjältinna och dessutom få söner som ung (jag var 19 när jag fick Jimi och…

    13 mars, 2017
  • IMG_6490

    Missa inte Misstagen!

    God måndag! Jag har funderat mycket på sistone om modet att pröva något nytt och jag inser att jag är ganska rädd men väldigt nyfiken. I intervjun hos Vardagens Ledare med Jenny Johansson säger…

    6 mars, 2017