Veckans Fråga till Relationsexperten: Vi får inte ihop det…….

22 oktober, 2014

cropped-2965072_570_3212.jpgBilden är tagen av Åsa Stöckel, Sveriges Radio.

V eckans Fråga handlar återigen om distans-förhållande.

Jag tar upp det igen för jag har förstått att vi är ganska många som lever så här och vi verkar bli fler och fler.

Det kanske är tiden som är sådan att vi vill, måste eller behöver jobba eller befinna oss på annan ort, alltså inte bo tillsammans med vår partner.

Vi har blivit så mycket mer rörliga och mobila, inte bara i valet av livspartner utan också hur och vart vi befinner oss geografiskt.

Det är inte helt lätt att få ihop det här, men optimist som jag är så tror jag alltid att det finns en lösning.

Är det kärlek så kommer lösningen fram så småningom men det är klart är man kär och galen så vill man ju att saker ska hända NU och inte senare :)!

Samtidigt så är det viktigt att komma ihåg att för många så fungerar det att leva i distans-förhållanden, kanske är det till och med räddningen för en del relationer.

Jag tror också att man ska våga lyssna inåt och våga ställa sig frågan om man inte får ihop det, vad beror det på?

Vill man kanske inte egentligen?

Man får ta små, små steg i taget och vara beredd på lite bakslag, för det kan ju vara så att det man trodde skulle fungera kanske inte alls fungerar och då får man tänka om.

 

Här kommer frågan och som vanligt efter det mina funderingar,

IMG_4213

Hej!
Sitter med ett problem som jag inte kan hitta någon lösning på.

Har varit i ett otroligt bra förhållande nu i nästan ett år. Aldrig bråkat utan alltid varit på topp!

Jag flyttade till Norge för 1,5 månad sedan och ska vara där 2 månader till. Han bor kvar i min hemstad då han har ett år kvar att plugga.

Det distansförhållande vi har haft än så länge har inte fungerat då vi saknar varandra så mycket att vi mår dåligt av det. Vi vet att vi har 2 månader kvar tills jag flyttar hem igen men vi vet också att jag åker snart igen då jag ska resa någon månad.

Efter det ska jag börja plugga (i en annan stad än min hemstad) och han ska uppfylla sina drömmar genom att kanske flytta någon annanstans och också kanske resa. Vi har alltså ett problem att vi inte har ett “mål” då vi kommer ha en gemensam vardag igen. Om vi tittar fram i tiden kanske vi inte kommer bo på samma ställe 5 år framöver.

Distansförhållandet har ju varit svårt bara denna korta period nu men vi vill inte ge upp det eftersom vi har haft det så pass bra i vårt vardagliga förhållande.

Har du några tips på hur vi kan göra? Ska man ta paus i förhållandet? Om det inte finns någon framtid, är det bäst att dra sig ur redan nu? Hur kan man underlätta ett distansförhållande och hur långt fram i tiden ska man våga titta? Är så förstörd att jag inte vet vart jag ska ta vägen..
Tacksam för svar!

 

IMG_3762Hejsan och tack för ditt mail.

Jag säger som jag ganska ofta säger: Tiden kommer att utvisa och det finns ingen anledning till stress, egentligen.

Tiden talar för er inte emot, det är viktigt att komma ihåg.

Ni har inget gemensamt mål uppsatt, nej, men ni har ganska tydliga enskilda.

Det är klart att det säger något, nämligen att ni har saker som ni vill göra som är jätte-viktigt att var och en får förverkliga. Jag tror inte att lösningen då är att en utav er ska ge upp sina drömmar och mål, snarare tror jag att om ni får göra det ni längtar efter så kommer det att tydliggöra huruvida ni ska fortsätta vara tillsammans.

Det är svårt att leva i distans-förhållande, jag gör det själv och det är ett pussel och det behövs en lyhördhet för att känna in vart relationen befinner sig JUST NU, om du förstår hur jag menar.

Därför kräver det en pågående dialog även när man inte ses och det kan ju vara över telefon, Skype, mail etcetera, men det viktiga är att man “pratar”och får möjlighet att tala om hur man tänker och känner (längtan, ensamhet, hur ens vardag ser ut och roliga/tråkiga saker som händer, till exempel).

Finns det möjlighet till att ni kan vara hos varann periodvis så kan det vara en lösning som underlättar längtan.

Blir längtan för stark så tror jag att ni kommer att lösa det även om det kommer att ta lite tid för att praktiska saker runt omkring kanske kommer att behöva lösas.

Då kommer det inte heller kännas som att den ena ger upp sina mål utan då hoppas och tror jag att ni kommit så långt att ni hittat en väg där ni båda känner att beslutet ni tagit tillför både er själva som individer men även som par så mycket att det är värt att satsa och gå vidare.

Varm kram

Charlotte

 

@Charlotte Sander och Relationsexperten.se

 

Fler inlägg som du kanske gillar

Inga Kommentarer

Kommentera